-_-

Nu är jag näst intill död. Ingenting är spännande. Motivationen är längst ned i botten på ett jävla hav. Den här gången tror jag inte ens att det är JAG. Utan det är nästan helt säkert omvärlden som är problemet. Omvärlden och vardagen. Den största tiden av mitt så kallade liv ägnar jag åt att komma på möjliga nödplaner för att komma bort från verkligheten. Skriver lappar med röd text "NÖDPLANER" under föreläsningarna. Några jag filat på:

-Av outgrundlig anledning komma in på Beckmans.

-Fly till L.A i sommar, date a millionaire och gifta mig rikt/skaffa barn osv.

-Fly till New York och vara Au Pair i ett år. Kunna tänka och komma på en annan plan.

-Åka till Tokyo och jobba som eskort (sällskap till unga män med cash i plånboken).

-Plugga i ett annat land.

-Jobba på en skitig matbutik i ett annat land och ägna resten av tiden åt festande/tänka.

Jag älskar den här låten. Först tyckte jag att den var dålig. Random antar jag. Sedan sa min vän Amal att hon gillade den som fan, vilket blev en vändpunkt för min del. Hon berättade dessutom att Alicia var den bruden de flesta männen inom hiphop/rnb ville ligga med. Det kanske var det som satte igång mitt gillande allra mest egentligen.

Så jävla snygg.