-_-

Just nu lyssnar jag på p3. Asha Ali presenterar låtarna som tar tillbaka henne till åren i London, då hon var tjugoett till tjugosex. Det är inte bara Asha som får åka tidsmaskin, utan även jag. Sättet hon beskriver saker och ting. Hur dessa låtar förändrat livet. Eller hur man trott att dem givit en plötslig insikt, det träffar mig. Som när hon en sommar i Stockholm gått för att se den där Jose Gonzales. Någon alla snackade om, men hon själv aldrig hört. Stått där i regnet och känt sig frälst. Crosses. Kände man inte samma sak. Det var ett tag sedan jag blev musikfrälst nu. Sitter för det mesta och försöker lära mig den fem kapitel långa texten till Trapped in the closet (R.Kelly). Inte för att jag tycker att den är särskilt bra, utan för att jag inte har annat för mig. Dessutom vill man väl ha något att skryta med, en grej man kan. Inte du. Men den där känslan av himmelsk musik som handlar om mig, på en mer djup nivå än "I'm a flirt". Det var ett bra tag sedan.